Nygammal upptäckt

Idag har jag gjort två nygamla upptäckter. 1. denna blogg som jag näst intill glömt bort och 2. tjusningen med podcast. kram på er

Livet i korthet

Nu ger jag upp, i alla fall för stunden. Istället kommer här en kort uppdatering från mitt liv.

Jag är i Borås, har jullov, är pank, längtar tillbaka till Ingesund som en tokig, åker till Värmland på måndag, har ätit massa god mat ikväll, försökt vara social och ha egentid på samma gång. Pappa skar av sig sin fingertopp. Godnatt.

Hjälp?

Nu kommer jag inte vidare på egen hand känner jag... är det någon (bollnäs-bruttan kanske?) som är bra på att redigera bilder så att de passar för headern? har lite problem med att få till det. Och sen undrar jag hur man gör för att få en liten bild i "om mig"-avsnittet så som man kan se på sparvboet.blogspot.com? Hälp!

Stay tuned

Jag håller fortfarande på att utforma denna blogg så att den ska falla mig och förhoppningsvis mina 500 000 läsare i smaken men jag och teknik har aldrig varit goda vänner. Så medans ni väntar kan jag berätta lite om vad som komma skall. För er som planerar att hänga här i framtiden kan jag utlova en mer regelbunden uppdatering, har en del än så länge hemliga projekt på g och filar även på en årskrönika utöver det vanliga! Så stay tuned! (det råkar även vara det enda sättet för er att få reda på hur stor del av det ovannämnda som är sant och vad som är billiga pr-trick)

Renovering pågår

Om någon skulle råka kika in här idag och tänka att "hm, det där var inte så snyggt, ser lite konstigt ut" så beror det på att denna blogg är under uppbyggnad för tillfället. Snart blir det ordning på torpet igen!

God förmiddag

Idag har jag parkerat mig på mitt rum med en stor kopp te för att försöka skriva klart en bokrecension och tillhörande läslogg som egentligen skulle varit klar för ett par veckor sedan. Det gäller den obligatoriska collegekursen. (orkar inte förklara närmare men ni som gått på Ingesund har ju ett hum om vad det rör sig om). Fördelen med högskolekurser är ju som tur är att man inte blir slaktat om man missar en deadline så länge man gjort klart allt innan kursens slut. Det är skönt! och farligt. Nu ska det bli gjort i alla fall. :) Det jag dock slås av är hur ringrostig jag har hunnit bli när det gäller skolarbete. På gymnasiet var jag ganska bra på att skriva uppsatser och liknade, eller det gick åtminstånde ganska fort. Nu tar allt en evighet, suck!Tror jag ska belöna mig med något gott när jag är klar :P

Det där med drömmar

Jag har funderat idag, ganska mycket faktiskt. Det blir lätt så när det är orkestervecka och man inga lektioner har. Tankarna hinner liksom ikapp. Jag anser mig ha en ganska bra magkänsla som oftast är pålitlig men det brukar jag inse först i efterhand eftersom jag aldrig vågar lita på den innan jag vet att det kommer gå bra. Sedan går jag där och är lite bitter och sur över att jag aldrig lyssnar på magkänslan och lovar mig själv att nästa gång ska jag banne mig gå på känsla. Och sedan börjar karusellen om igen och man kör en favorit i repris. Ni fattar grejen. Det går väl an och lyssna på magen lite hipp som happ sådär tycker jag när det gäller mindre saker och det inte står så mycket på spel, men hur gör man med de stora frågorna? Jag har både läst och hört att om man verkligen drömmer och längtar efter något kan magkänslan bli så stark att den helt tar överhanden över förnuftet och blir fullkomligt opålitlig medans den andra gånger är helt tvärtom. Så hur vet man egentligen vid vilka tillfällen man kan lita på magen? Detta blev väldigt flummigt känner jag men det jag vill komma fram till är att det där med att gå på känsla är en svårbemästrad konst som borde vara värd ett nobelpris eller liknande om man lyckas. Ofta tycker jag att det är lättare att inte drömma alls för då slipper man fundera på om magkänslan som säger att man faktiskt kan lyckas är pålitlig eller inte. Men samtidigt blir livet så mycket tråkigare då. Det där med drömmar är förbaskat svårt helt enkelt...men jag jobbar på det.