Känn ingen sorg för mig Göteborg

 Denna dag har tillbringats tillsammans med min kära vän från dalarnas djupa skogar i underbara Göteborg. Mysigt! Det blev en tur till notbutiken, lång lunch/fika, mysigt strosande bland butikerna i Haga, kanelbulle och fin utsikt uppe på ett berg, en tripp till Bengans och givetvis många givande samtal. Tack för det Linnea! :)

Ps. Jag är kär i den staden om ni inte redan visste det ;)

Ytterligare ett tips

Här kommer ett lite tips till innan jag går och lägger mig. Kunde inte låta bli :P
Mysig 50-tals musik som man blir lycklig av, Buddy Holly! :)

It doesn´t matter any more - Buddy Holly


Nattinatti

Nya upptäckter

Älskar att upptäcka en ny artist eller ett nytt band som jag inte lyssnat på tidigare och bara inse att jag tycker det är skitbra. Vilken kick!! Mitt nya fynd är Eldkvarn. Jag förstår inte att jag inte börjat lyssna på detta tidigare. Visst Plura låter lite dragen men ändå, det är Plura, det är känsla i det hela. Mmm!

Kvällens tips: Konfettiregn (Håkan Hellström medverkar även på ett hörn)

Godnatt kära vänner!

Det skulle ju va dans dans dans!

Nu var det väldigt längesen jag skrev något här så det är väl på tiden antar jag. Jag har faktiskt ganska många uppslag för fler blogginlägg, har massor jag vill säga, men man ska få ändan ur vagnen också som man brukar säga. Eller tummen ur röven som det heter på ren svenska.

I helgen har det hänt en hel del. Jobbade i fredags förmiddag som vanligt men pågrund av någon orkesterresa som de flesta lärarna skulle iväg på fick jag ha kulåret själv. Fem grupper med mer eller mindre lugna förstaklassare, läskigt! Men jag tror det gick bra :) Efter det satte jag mig på en buss mot stora staden Stockholm. Där väntade tre högt skattade vänner, god mat och gott vin. Lördagen bjöd på shopping, fest med en hel hög människor, däribland ett antal trevliga norrmän, och slutligen utgång och dans dans dans hela natten lång. Däckade sedan i sängen vid 5 (klockan 6 sommartid) och sov riktigt gott. Igår tog vi det mest lugnt och tillbringade ett par timmar med lunch och fika innan det var dags att sätta sig på bussen hem igen. Tackar bus4you för oerhört komfortabla säten! Ska tilläggas att jag inte kunnat prata ordentligt på hela helgen. Jag tappade rösten på bussen på väg upp och sen har jag kraxat ordentligt, eller snarare klämt fram små väsande ljud när jag velat säga något. Fungerar dock väldigt bra som ice-breaker när man har svårare att göra sig förstådd än vad norskarna som inte talar svenska alls har :P

Därför har jag tagit det lugnt och försökt vara tyst idag så jag får tillbaka lite röst i alla fall. Har tillbringat dagen framför datorn och bara slappat, titta på film och en massa program på play-kanalerna. Man behöver sådana dagar då och då också. Imorgon bär det av till Sveriges vackraste stad för att träffa min kära Linnea som tillbringar höstlovet där. Ska bli riktigt gött!

Det får vara allt för den här gången. Lev väl!

Frukta inte, ät frukt!

Säga vad man vill om Thomas Di Leva men låten är bra, en riktigt tänkvärd text...

Ännu en dag

jag vaknar upp igen

naken vid min teve som visar jorden

Som i en film

visst är det skönt att ha det så

för jag vet ju vad som pågår men inte hur det slutar

Vem ska jag tro på, tro på, tro på när

tro på när allt är såhär?

och ingenting vi nånsin med nåt menar

vem ska jag tro på, tro på, tro på när

tro på när allt är såhär?

jag hoppas ändå på ett lyckligt slut

Jag undrar om nån ser, undrar om nån ser

att clowner inte ler

jag undrar om nån hör, undrar om nån hör

att explosioner inte stör

Eller är det bara cyniskt av ensamhet?

Vill så gärna tro

men i den film som liknar den som finns

börjar resan nu gå mot ett slut

För hjältarna har redan dött av avundsjuka, svek och sorg

Vem ska jag tro på?

Är jag cynisk av ensamhet?

Vems är vår hand nu?

Ingen vet!

Så vem ska jag tro på?

Låt dig fascineras!

Härom dagen, kanske var det igår, läste jag ett blogginlägg av min gode vän nere i Danmark.(Om det eventuellt finns någon som läser detta och inte känner henne kan jag rekommendera hennes blogg www.klarinettista.wordpress.com)Hon berättade att hon ibland under ett samtal kan låta orden bli ett sorl i bakgrunden och fascineras av dragen och detaljerna i den andre personens ansikte. Jag gör likadant och ibland tror jag att det är därför jag oftast glömmer bort en stor del av det folk berättar för mig. Jag lyssnar inte ordentligt.(Om du någon gång drabbats av detta ber jag så hemskt mycket om ursäkt.)Samtidigt kommer jag nog inte kunna sluta, det är ju så fascinerande och man börjar fundera över så roliga saker. Man kan till exempel fundera på hur en människa skulle se ut om man bytte plats på munnen och näsan, eller varför man ler när man är glad. Möjligheterna är oändliga.


Jag är minst lika fascinerad av djur. Egentligen är jag nog mer förundrad eftersom variationerna är fler. Vad är egentligen grejen med en svans? Och hur kom den första fågeln på att den kunde flyga? jag älskar natur- och djurdokumentärer och den bästa jag sett är nog serien Life som gick på svt för ett tag sedan.(Har ni inte sett den så gör det, den finns på dvd.)Visste ni till exempel att det finns en fågelart där hanen använder sig av heminredning för att locka till sig en hona? Japp, det är sant. De samlar saker i sin favoritfärg. En hane samlar till exempel röda saker såsom blommor och bär medan en annan gillar murrigare färger och därför samlar bruna svampar mm. Sedan inreder de sitt bo och håller det rent och prydligt tills en hona dyker upp och fattar tycke för deras kreation.


Den varelse jag dock fascineras mest av (just ni i varje fall) är nog ändå elefanten. Detta snälla, vackra, stora djur med en kombinerad näsa, hand, tuta och svans mitt i nyllet. Dessutom har de en fantastisk hjärna som gör dem till jordens mest intelligenta däggdjur, bortsett från primaterna. Och namnet sen! Smaka på ordet  elefant och lyssna på klangen, e l e f a n t. Ljuvligt!


Vad är det jag vill säga med detta egentligen? Jo, att förutom att elefanten är en fantastisk varelse så är jorden en fantastisk plats. Vi borde uppskatta den och alla dess invånare betydligt mer än vad vi gör. Ja, jag vet att det låter som en smörig klyscha och det är det väl på sätt och vis men det skadar inte att säga det. Vi borde ta oss tid att fascineras då och då.

Bättre sent än aldrig

Hade ju utlovat ett långt inlägg efter det att jag kommit hem från Falun men det har ju som ni märker inte blivit så. Detta beror på miss i planeringen, oväntade punkter på schemat, allmänt kaos och en väldigt stor portion lathet. Jag lider av åkomman där man ständigt har tummen i röven och ändan i vagnen och där det krävs en väldigt stor kraftansträngning att få den där ifrån. Men som man så vackert säger, bättre sent än aldrig! (fast ibland undrar jag om inte aldrig är bättre än sent faktiskt...)

Jag var som sagt och hälsade på Linnea i Falun och som grädde på moset passade Klara på att besöka staden med den berömda koppargruvan samtidigt. Toppen! Det blev en väldigt mysig helg med galenskaparnas mästerverk Stinsen brinner, lång skogspromenad i underbara färger och solsken, en nostalgitripp tillbaka till Wall-Entuna tillsammans med Sickan, Vanheden och den sprängtokige Harry, myskväll hos min favoritvärmlänning, ett studiebesök under en period av en, om man har tur, ganska så våldsam sport mm. Dessutom hann vi fylla magarna med klassiker såsom dalkullans kladdkaka, floristens citronpaj och tzatziki (valfri staving) a la charmig virrpanna. Dessutom, som om inte allt detta var nog, hann vi med en trevlig pratstund med vår relativt nyblivna danska dalkulla via moderniteten som kallas skajp. Som ni förstår hade jag en alldeles underbar helg! (eller ja, lite mer än en helg...) Här kommer lite bilder från denna trip:

Vet inte om inlägget blev så långt som förväntat men håll till godo! (Fler är på g..)

Blandad kompott

Den här dagen har haft både berg och dalar. Vaknade av att hunden spydde tre gånger, inte så kul. Övade gitarr en lång stund med framgång och bara normalt ont i fingrarna, ganska så kul. Övade flöjt en liten stund utan framgång och mer än normalt ont i fingrarna, inte så kul. Fick reda på att jag har 8 veckor kvar på mitt vikariat på kulåret, ganska så kul. Repade med hemvärnet och spelade illa och hade ont, inte så kul. Bestämde mig för att åka till Falun i helgen, SUPERKUL! :D Jag längtar ända ner i tårna men tror samtidigt att det kommer kännas ganska konstigt att komma tillbaka och inte längre vara elev på konservatoriet. Men det spelar ingen roll för jag ska träffa Linnea! Firar därför detta med en kopp vaniljte och Nyckeln till frihet innan jag går och lägger mig. Grym film!

Så har man blivit med blogg

Japp, det är sant. Jag har blivit med blogg. Jag har försökt mig på detta tidigare utan större framgång men jag hoppas att det ska gå bättre den här gången. Nu har jag ju en större anledning att lyckas.

När man flyttar hemifrån till en helt ny stad och börjar på en liten skola som konservatoriet träffar man många nya människor och kommer varandra väldigt nära. De blir lite utav en familj. När man sedan lämnar bubblan efter ett par år tillsammans inser man hur toomt det faktiskt blir och hur svårt det kan vara att träffas när man befinner sig i olika städer, eller till och med olika länder.Så är det nu och jag saknar mina vänner väldigt mycket. Jag hoppas att en blogg och möjligheten att få en inblick i varandras vardag ska göra att avståndet känns lite mindre.


Förutom detta innebär en blogg även att jag kan få skriva av mig lite eller göra mig hörd om jag känner att jag har något vettigt (eller mindre vettigt) att säga, vilket händer lite då och då. Så om du har hittat ht men inte känner dig träffad av punkten ovan så är du lika varmt välkommen ändå!


Nu är det dags att sova eftersom klockan är natt och lite till. Därför tänkte jag avsluta detta första inlägg med ett litet musiktips, nämligen Vaggvisa för flyktbenägna - Håkan Hellström. Värt att lyssna på :)


Godnatt!