Bättre sent än aldrig

Hade ju utlovat ett långt inlägg efter det att jag kommit hem från Falun men det har ju som ni märker inte blivit så. Detta beror på miss i planeringen, oväntade punkter på schemat, allmänt kaos och en väldigt stor portion lathet. Jag lider av åkomman där man ständigt har tummen i röven och ändan i vagnen och där det krävs en väldigt stor kraftansträngning att få den där ifrån. Men som man så vackert säger, bättre sent än aldrig! (fast ibland undrar jag om inte aldrig är bättre än sent faktiskt...)

Jag var som sagt och hälsade på Linnea i Falun och som grädde på moset passade Klara på att besöka staden med den berömda koppargruvan samtidigt. Toppen! Det blev en väldigt mysig helg med galenskaparnas mästerverk Stinsen brinner, lång skogspromenad i underbara färger och solsken, en nostalgitripp tillbaka till Wall-Entuna tillsammans med Sickan, Vanheden och den sprängtokige Harry, myskväll hos min favoritvärmlänning, ett studiebesök under en period av en, om man har tur, ganska så våldsam sport mm. Dessutom hann vi fylla magarna med klassiker såsom dalkullans kladdkaka, floristens citronpaj och tzatziki (valfri staving) a la charmig virrpanna. Dessutom, som om inte allt detta var nog, hann vi med en trevlig pratstund med vår relativt nyblivna danska dalkulla via moderniteten som kallas skajp. Som ni förstår hade jag en alldeles underbar helg! (eller ja, lite mer än en helg...) Här kommer lite bilder från denna trip:

Vet inte om inlägget blev så långt som förväntat men håll till godo! (Fler är på g..)